Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och rättade derefter ofta redan gifna namn. Det är på denna
grund namnet Aria icke kan tilläggas vår vanliga Svenska Oxel,
utan den utländska, de gamles Aria; och, i fall vår Aconitum
Lyctotonum vore skild från den Tyska, tillkommer namnet
den sednare. Detta har Smith ock riktigt iakttagit, då han
återställde Ulrnus campestris och U. montana Bauh., hvilka
båda Linné förenade under sin U. campestris. Fast Linné
egentligast derunder förstod Bauhins U. montana, eller vår
vanliga Svenska Alm, fordrar så väl den historiska grunden
som namnens natursanning, att den benämnes Ulmus
montana, och att namnet U. campestris lemnas den sydligare,
hos oss endast på Oland och Gottland växande. Vi Svenskar
måste i dylika fall afstå från anspråket, att den öfriga lärda
verlden skall rätta sig efter våra inhemska förhållanden, för
att vinna full auktoritet i frågor, der ingen eftergift utan
sanningens hädelse är möjlig, såsom med Filago montana. Men
det är en annan karrikatur af prioritetslagen, då man blott
efter äldre benämningar före Linné vill ändra allmänt antagna
och bestämda namn.
20. Det namn, hvarunder cn art först blifvit
bekantgjord, eger prioritetsrätt, men icke benämningar i Herbarier
eller Mscr. Men, då tvenne författare nästan samtidigt
be-skrifvit en art, så att den enas benämning för den andra
icke kunnat vara bekant eller säker, är det pedantiskt att
fästa sig vid årtal och dato, utan välje man då det mest
passande. Detta inträffar synnerligen vid namn, gifna under
epoken näst efter Linné, då man inga Journaler egde, och bok-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
