Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM VÄXTERNES SVENSKA NAMN,
FÖREDRAG I KONGL. SVENSKA AKADEMIEN DEN 20 DEC. 1850.
Ingen del af Svenska språket synes mer blifvit
missvårdad än de inhemska Naturalstrens namn. Egentlige
språkforskare hafva saknat erforderlig bekantskap med naturen och
hithörande litteratur — och naturforskare hafva, af
förkärlek till sina sjelfdiktade namn, mer sökt undertrycka än
uppfatta folkspråkets. Af anledningar, som nedanför
framställas, äro skriftspråkets växtbenämningar oftast skilde från
dem, som lefva på folkets läppar. De förra äro till stor del
lån från främmande språk, utan samband med vår natur, vårt
modersmål, eller öfversättningar från de Latinska och
Grekiska, hvilka hvila på en helt annan naturåskådning än den
naturpoesi, de inhemska namnen andas. Derigenom måste de
alltid blifva främmande för det egentliga folket, och
uppsatser om växternes användande för allmänheten blifva
ofruktbara, då de tala ett obekant språk. För min del är jag
fullkomligen öfvertygad, att skriftspråkets namn ofta måsle vi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
