Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kojorna jagar man de med det tillbakaströinmande hafvet
flyende fiskarne. — Man eger här hvarken boskap eller mjölk
till näring; icke ens vilda djur att strida med, då minsta
buske är bortspolad af vind och våg. Af sjögräs och kärrtåg
(Juncus) flätas här snören till fisknät. Vid den med
händerna uppsamlade dyn, torkad mer af vind än af sol, upptinar
man sin mat och sina af Nordanstormen stelnade lemmar *).
Till dryck uppsamlas regnvatten i kojornas cisterner. Och
likväl skulle detta folk anse sig för slafvar, om de
införlifva-des med Romerska folket.cc — Huru annorlunda nu efter 18
sekler! På vågornas fordna tummelplats bölja nu gyllene
skördar, och ur slammet, der fisken fordom jagades, hafva rest
sig rika, med lustparker omgjördlade städer, sköna
minnesvårdar af snillets, arbetets och natursinnets i förening
mäktiga segrar. Blott folkets frihets-kärlek och natursinne
hafva aldrig förkolnat. Ty jemte sin frihets-kärlek fäste
Frie-serne framför alla andra folk Romarnes uppmärksamhet
genom sin kärlek till natur och blommor; genom sin
örtkunskap (Bqizwvix^ Diosc.) räddade de en Romersk här undan
en härjande farsot. Och, då andra fordna folk förde krigiska
sinnebilder i sina vapensköldar, förde Frieserne fridens eller,
i likhet med de gamle Egyptier, efter Isis’ invandring,
Lotusblommor eller sjöliljor. Det är ett arf från de gamle
Frie-ser, att Holländska provinsen Zeeland ännu i dag förer
Vattenliljor i sitt vapen; det är ett fideikommiss från fädrens dar, att
*) ”cibum et septentrione rigentia viscera urunt.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
