Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hafva med siffror i föregående afhandling hänvisat till de
punkter i efterföljande uppsats, som upplysa den förra.
Vårt syfte är ingalunda att öka Svenska växternas
ändlösa namnlista, utan att sammanföra de otaliga skenbart
olika namn, som i sjelfva verket äro de samme, endast
beroende af olika uttal i olika provinser, olika ortografi hos
olika författare; frånskilja alla oriktigt använda och
förvridna. Det är ej mångfalden, utan enheten vi söka. Det
är namnens rot och ursprung, som böra undersökas; det är
den inneboende ideen, som bör uppfattas; det är det riktiga
uttalet och användandet, som böra fastställas. Med de gamla
stamorden är genom komperativ språkforskning detta vida
lättare *) än med de nyare. Så väl i medeltidens symboler, som
nyare tidens parabler, är begreppet så hufvudsak, att vi
ofta hört samme person återgifva samma benämning med
olika ord. Om man således får höra J. Mariae lin, J. M. hör,
J. M. tonad, Vårfrulin, Jumfrulin o. s. v., är allt detta blott
ett namn eller variationer på samma thema, hvarpå
benäm-naren icke fäster någon vigt. Så återföras benämningarne
Ickte-, Torrvärks-, Rohalt-, Stighält-gräs m. fl. till det
Svenska Gikt-gräs. Klåckor, Bjällror, Skällor benämnas utan
åtskillnad i min födelsebygd Campanulse, och Arnica bönderne
emellan Horsafibla, men, då de tala med mer bildade per-
*) Dervid är likväl att iakttaga, att dessa tillägges ofta ett biord af
alldeles samma betydelse som stamordet, emedan det sednares
blifvit förgäten, f. ex. Get-rams (egentl. ftetabocksblad, \anligare
dock bockblad). Ludd-totul, Al-dcr-träd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
