Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om våra inhemska naturalsters namn efter anförda
grunder blefvo fastställde, i skrift allmänt antagne och lefvande
bland folket, vore detta af oberäknelig vinst för språket, för
allmänna bildningen och framför allt for det praktiska lifvet.
Men icke må den enskilde söka fastställa sitt godtycke; allt
hvad i en framtid skall blomstra, måste hafva sin rot i det
förflutna. Det är derföre vi så omsorgsfullt, som källorne
medgifvit, sökt följa växtnamnens utbildning bland våra
ättfäder allt från deras bosättning i Europa, bland Daker *) och
Mesogöther, Anglosaxer och Fornskandinaver; troget sökt
uppfatta det rena natursinne, som i vårt folkspråk, sedan dagens
skum och främmande smink blifvit frånskilde, återspeglas.
Med förkärlek hvila nu våra blickar på det gamla
Österlandet, det ursprungliga fädernehemmet, der ännu möjligen de
äldsta naturljud, såsom de anförde dhu, mush, torde återfinnas.
Men Sanscrit var redan omplanteradt på en främmande jord,
mer utbildadt under samma Zon, som Hellas och Latium **).
Högre upp mot norden, uti bergens kyligare dalar, stod väl
de Germaniska folkens vagga; men ännu förlorar sig i
dunkel den tid, då de derifrån uttågade till den dåvarande nya
verlden, Europa. Det är en allmän lag, att folken af inre
naturdrift bosätta sig under samma isothermer ***) som fo-
*) Den omtvistade frågan, huruvida dessa verkligen voro ett Gothiskt
folk, torde det enda ordet Hainus (se ofvan) upplysa.
**) ”Naturen gaf åt skilda zoner
åt sederna sin färg, ut språken sina toner.”
*i"’) Med isolherm^r tänker man sig linier dragna öfver jorden, utvi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>