Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bildas, nänna de sig mer tillsamman, till dess de genom
kron-fästet förenas till en sambladig krona. Mellan de
kronblads-lösa (Incompletse) och de sambiadiya (Gamopetalée) finnas
inga mellanformer; deremot sammanflyta växterna ined
flerbla-diga kronor så uppenbart och allmänt med de kronbladslösa,
att man knappast kan uppdraga någon gräns dem emellan.
Bland Calycitlorse finnes knappast någon familj, som ej
framställer slägten utan kronblad. Har det lyckats oss göra detta
fullt klart, hafva vi tagit ett stort steg framåt, då alla
sednare författare sökt de fullkomligaste bland familjerna med
fria kronblad. Den enda författare, som (185S) slutil sig till
vår åsigt, är Prof. Wahlenberg, hvilken visserligen icke med
någon förkärlek omfattade andras idéer.
Dt3 äldste Botanisterne antogo träden för de fullkomligaste
växterna och ordnade dem sedan efter deras storlek oeh
nytta. Detta är som att bestämma ett djurs fullkomlighet efter
dess benmassa, sköna färger eller smakliga kött. J. Bauhin
ställer fruktträden (Pomacese) främst. Men för Botanisterna
gick det ännu värre; snart befunnos träd och örter inom
samma slägte; samma art, som i ett kallare klimat hade örtstam,
fick trädstam i de hetare. Det dröjde likväl länge, innan man
allmänt kunde komma från denna föreställning; nu är man
deremot temligen ense derom, att många familjer med
bestämd trädstam, såsom Conifera?, Amentacciv, Pruteacccc etc.,
stå på en ganska låg utvecklingsgrad. Man uppgifver, att
Linné anlog Palmerna för de fullkomligaste växter, efter han
benämner dom Växtrikets furstar (Prmripcs Plantarum); jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
