Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tvekar likväl anse detta yttrande gifvet i detta syfte; det vissa
är, att Palmerne stå på en låg utbildningsgrad, äfven ibland
Monocotyledonerna, då man icke afser deras resliga växt,
hvilken de likväl ega gemensam med de trädartade
Bräken-arterna *). I Indien benämnas Palmerne, enligt Ritter,
Trin-adruma eller Grästriid, hvilket träffande antyder både deras
slägtskap och låga ståndpunkt i växtkedjan. Så långt hafva
vi nu hunnit, att åtminstone alla medgifva, att de
fullkomligaste äro att söka bland Dicotyledonerna. Jussieu satte
växter med skilda kön högst och deribland Barrträden främst,
af missförstådd analogi med Djurriket. Besiämdt skildkönade
växter tillhöra de mest ofullkomliga familjer, och bland de
öf-riga äro de endast atypiska, uppkomna genom det ena könets
felslående, så tillfälligt, att det ofta icke ens skiljer slägten
eller arter. Särskildt bör anmärkas, att Barrträden äro så
närbeslägtade med Equisetum, att Lindley förenar dem till
en familj, och Endlicher af Barrträden bildar en egen provins,
lägre än alla öfriga Fanerogamer, hvilken åsigt bestyrkes
deraf, att deras herrskare-period på jorden inträffade långt före
de öfriga Fanerogamernas uppträdande. Ofta synes mer
estetiska än naturvetenskapliga grunder bestämt Författarnes
val. Så f. ex. sätter Sprengel de mångbesjungna
Törnrosorna högst; mig förekommer detta, som att bestämma
fog-larnes systematiska ordning efter deras mer eller mindre ly-
*) Benämningen Ormbunkar for Filices är i hög grad opassande. Det
Fornnord., liksom i Danskan och Kngelskan antagna, Braken egei
clt besiämdt företräde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
