Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Km följtl deraf blef, att både Tournefort och Necker längre
ned utsträckte slägtbegreppet än deras samtida.
Det skall tvifvelsutan vid första påseendet anses
oformligt, att vi antaga tvenne slag af naturen fastställda begrepp,
liksom tvenne slags enheter, nemligen både slägten och arter,
och blir derföre nödigt, att förklara dessas förhållande till
hvarandra, undersöka, hvilketdera af dessa är det mest
ursprungliga. Aldre Forskare, före Tournefort, saknade klart
medvetande både om art- och slägtbegreppet — och satte icke ens
i fråga, då Geologien ännu icke ledt till några högre och
vidsträcktare utsigter öfver naturen, att alla former allt från
anno mundi 1 förblifvit oförändrade. De okända växtaftryck,
man redan då funnit i berglagren, förklarades för lenmingar
efter syndafloden. Ett återljud deraf var det Linneanska,
att «arter voro de vid tidens början skapade växtformerna» *).
Detta var en hypothes, som i praktiskt hänseende ej kunde
tjena till någon ledning; ty lika litet man kan försätta sig till
månen för att undersöka dess vegetation, kan man förflytta
sig till urtiden, för att utreda de ursprungliga formerna. De,
som ännu åberopa denna åsigt till bevis för sin artbestämning,
synas ej inse, att hela deras grund är en cirkelbevisning;
derföre att de antaga en växt för art, antaga de den för en
ursprunglig form. Genom Geologiens klara och ovedersägliga bevis
äro vi numer lyckligtvis ifrån allt tal om det primitiva,
ursprungliga i frågan om artbegreppet; vi veta nu med full viss-
*) Tot numeramus species, quot in principio createt* formaR. Linné.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
