Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ler inom det theoretiskas område. Att arter och slägten äru
något af naturen gifvet och begränsadt, är visserligen mer en
hy-pothes än ett axiom; men vetenskapen måste betrakta dem som
sådana. I sednare tider hafva likväl flera förnekat deras
sjelf-ständighet, antagande, att naturen frambringar hvarken
slägten eller arter, utan endast vexlande former, dem vetenskapen
sedan fastställer och ordnar. Men redan i den oorganiska
naturen hafva vi i de enkla kropparne fastställda typer, och
i ännu större mån tvingas vi erkänna dylika i den organiska
naturen. En del Filosofer och Morfologer gå, under sitt
idealiserande af naturen, ännu längre, i tankan skapande en
urplanta, från hvilken hela växtriket skulle nedstamma
(hvarföre icke så gerna, för att gå riktigt till botten, en
urorganism, eller ett urting?); men som någon sådan i verkligheten
icke kan framställas, ligger den utom Naturalhistorien, som
endast har att befatta sig med det i erfarenheten gifna.
Genom förnekande af både slägternas och arternas
sjelfständig-het förlorar den speciella forskningen allt värde. För att
rädda detta, antog den berömde Växtgeografen Schouw, att
naturen ursprungligen frambragt hvarken slägten eller arter,
utan endast en oändlighet individer, af hvilka likväl flera
genom fortplantning nu fixerat sig till bestämda arter. Ne eker
var den förste, som bestämdt uttalade, hvad som låg på botten
i Tournefortska uppfattningen af slägtbegreppet, att endast
slägten voro grundade i naturen, hvilka han derför benäiiH
de arter, och livad man vanligen kallar familjer för slägten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
