Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
arter och obetydliga formförändringar; det är en orimlighet,
att vilja pådikta en så skarpsynt forskare, att han skulle
ansett för arter i vår tids mening en del färgförändringar,
hvil-kas obeständighet redan på hans tid hvarje trädgårdsmästare
kände. Linné, som först fastställde artbegreppet, såsom
något af naturen faststäldt oföränderligt, antog likväl öfver allt
slägtbegreppet såsom ännu mer naturligt och djupare
grun-dadt i naturen. I sin Oral. de Tett. Increm. säger han
uttryckligen, att endast slägterna voro ursprungliga, och att arterna
sedermera uppstått genom bastardbildning och andra numer
olösliga föreningar. Motsägelsen mellan detta och ofvan
anförda Linneanska sats löses lätt, då man vid närmare
jemfö-relse finner, att den förra var framställd i rent praktiskt
syfte och i sig sjelf icke betyder annat, än att «vi erkänna för
arter endast de i naturen fastställda formerna«; den
sednare åter mer theoretisk, att dessa likväl endast äro
modifikationer af en gemensam urtyp eller slägte. Vill man
öf-versätta detta på vetenskapens nuvarande språkbruk, blir
efter Linnés uppfattning slägtet den allt från urtiden i naturen
fastställda typen; arterna åter de mångfaldiga, men af naturen
sjelf gifna och under närvarande skapelseperiod oföränderliga
representanterna deraf. Men, att Linné tillika antog arternas
förgrening under närvarande period till så bestämda former,
att de icke kunde återföras till sin stamart och således må’
ste anses som verkliga arter, är klart deraf, att han om
ganska många yttrar «temporis /ilia, filia prcecedentis« o. s. v.
För vår del shita vi oss helst till den åsigten, att släg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
