Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tet är det mest ursprungliga, oförgängliga och i naturen djupast
grundade begreppet; arterna dess mångfaldiga uppträdande
i verkligheten. Erfarenheten visar oss likväl, att äfven dessa
under närvarande förhållanden äro i naturen gifna och
oföränderliga (ty andra erkännas icke för arter) genom den
allmänna naturlagen, att hvarje naturalster reproducerar endast
sina likar. Denna theori hemtar sitt stöd deraf, att den
nöjaktigt förklarar så väl en mängd förhållanden under hela
växtrikets utveckling, f. ex. hvarföre oftast samma slägten, fast
under olika arter, under de olika skapelse-perioderna
framkomma; såsom ock flera egenheter hos den nuvarande
vegetationen, f. ex. hvarföre hvarje slägte i sitt egentliga hemland,
der dess ädlaste arter uppträda, frambringar största mångfald af
arter. Vi se bland våra kulturväxter många så beständiga
former, att man icke skulle tveka anse dem för arter, om de
före-komme i vilda naturen med egen historia och skild
geografisk utbredning. Många af våra kultur-arter, hvilkas
fädernesland man ej känner, äro mer än sannolikt dylika förädlade
former, fast man nu icke med visshet kan återföra dem till
deras stamart; men, så länge man ej lyckats empiriskt förena
dem, strider det mot alla naturhistoriska grundsatser att icke
erkänna dem för egna arter. Både våra heliga urkunder och
vår bättre känsla lära oss, att hela vårt slägte är grenar af
samma stam, att alla menniskor äro bröder; men på
naturhistorisk väg blir det alltid svårt att vederlägga dem, som taga
de olika hufvudracerna för olika arler, då arternas skillnader i
många andra slägten äro mindre betydande. Men, antager
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
