Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man slägtbegreppet såsom det ursprungliga i naturen, förfaller
all strid derom. Slutligen kan jag icke undgå anmärka, att den
fina instinkt, som röjer sig i språken, anat detta förhållande; ty
ordet slägte (genus af generare) antyder ju redan ett
gemensamt ursprung, art åter (species, ett återsken) någon
egendomlig utveckling deraf.
Men man måste alltid vara på sin vakt, att icke
hypo-theser, hvarken af det ena eller andra slaget, störande
inverka på den rent empiriska forskningen. Vi hafva likväl
ansett af vigt att upptaga dessa frågor, emedan de icke låta
afvisa sig — och man ofta har tillfälle se, huru de ensidigt
uppfattade leda till mycken förvillelse vid behandlingen af
ämnen, som helt och hållet falla inom erfarenhetens område —*
och i förening med mycken egenkärlek, men ringa sakkän^
nedom, kunna stegras till verklig fanatism för förutfattade
meningar. Att bestämdt få afgjordt, hvad som uteslutande
tillhör empiriens och speculationens område, är dessutom
ingen ringa vinst. Man borde åtminstone deraf inse, att allt
tyckande, efter mer och mindre afvikande yttre utseende eller
likhet; allt vägande af karakterernas förmodade större eller
mindre vigt; allt blott jemförande af torkade exemplar, då
frågan är om narbeslägtade arter, aldrig kan leda till något
afgörande utslag i frågan om artbestämning, utan endast
passiv naturbetraktelse. I hela naturen gifves ingen enda
absolut, alltid oföränderlig karakter *); deremot gifves verkliga ar^
*) ”Nullum est iti rerum natura signum, quod ubique constans sit
<3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
