Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
märkning velat antyda, huru oberäkneligt lång tid erfordrats,
innan någon historia kunde börja, och hvilken mängd af
rön och erfarenhet måste vara insamlad, innan
naturkänne-* domen kunde höja sig till vetenskap.
Det skall tvifvelsutan för de flesta synas vara ett
fåfängt företag att vilja utforska våra urfäders naturkunskap,
då vi sakna alla skriftliga urkunder från den tiden. Man
erinre sig dock de ej ovigtiga upplysningar, Zoologien
lem-nat om Sveriges urinnevånares lefnadssätt och våra
förfäders religiösa bruk och bildningsgrad. Må hända Botaniken
också kunde lemna några bidrag; ju mindre vi hittills
funnit, desto dyrbarare bli desamma. Så veta vi, att våra
hedniska förfäder hade vissa för heliga ansedda träd, f. ex.
Idegranen, Hagtornet, Asken; andra tillskrifvas mystiska
egenskaper, såsom Misteln. Vi veta, att de utom
sädesslagen egde flera kulturväxter (äldsta Vestgöta-lagen
omtalar Åplen, Årter, Bönor, Lök o. s. v.), äfven sådana, som
nu kommit ur bruk, f. ex. Quannet (Archangelica officinalis);
att Porsen (Myrica Gale) ända till Kon. Gustaf l:stes tid
och ännu senare allmänt användes i stället för Humle.
Likaledes användes till redskap och i husliga lifvet flera
växter, som nu alldeles kommit ur bruk, f. ex. till pilar,
sköldar, flätade af vide, m. m.; hvartill man nu erhållit bättre
material, såsom Hampa i stället för Lind-bast. Att flera
notiser af denna art kunna samlas, lider intet tvifvel. Att
medicinska insigter i dessa tider icke alldeles saknats,
haf-va vi allt skäl att antaga, ty vi veta, att sådana funnos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
