Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hos våra stamförvandter på andra sidan Östersjön.
Läkarekonsten utöfvades företrädesvis af qvinnorna; i sagorna
omtalas de som skickliga sårläkerskor, hvilka ock väl
be-höfdes i dessa stridslystna tider. Många ännu brukliga
huskurer äro troligen lemningar från den tiden. Ty, liksom en
äldre religion, sedan en nyare blifvit införd, länge fortlefver
som vidskepelse, så fortlefver äfven en äldre tids medicin
länge som qvacksalveri. Att detta är förhållandet med
medeltidens medicin, få vi nedanför än tydligare se. Men vi
våga gå än längre och antaga, att många af de äldsta
tidernas rön och erfarenheter, som sedermera blifvit bestyrkta,
ingå i vår tids medicin. Så har nyaste medicinen erhållit
sin kännedom af flera de vigtigaste Amerikanska droguerna
från Indianerna. Med få ord, vi äro frestade,att antaga,
det växtkännedomen i de äldre tiderna snarare varit större
än mindre i förhållande till vår tids hos dem, som deruti
icke erhållit speciell undervisning; ty, ju närmare
naturtillståndet, desto större naturkännedom. Denna är än i dag
vida större bland våra obildade bergsbor, än hos städernas
civiliserade befolkning.
Vigtigaste källan för kännedomen af våra förfäders
naturkunskap erbjuda våra inhemska växtnamn, hvilka till
största delen härstamma från uråldriga tider. Genom
com-parativ språkforskning och namnens härledning från
be-fryndade ord i äldre språken kan vanligen deras betydelse
utletas. Vanligen afse de växtens användande eller
egenFries, Bot. Utfi., III. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
