Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skaper, såsom Odon, Odört deras narkotiska. Flera voro
egnade hedniska gudomligheter, ehuru dessa under
medeltiden öfverflyttades på helgon. Men, då vi redan egnat
detta ämne en egen afhandling, få vi till densamma
hänvisa.
Medeltidens Växtkännedom.
Medeltiden börjar långt senare i Svenska historien än
i den alhnänna, nämligen med kristendomens införande.
Afven på växtkunskapen hade den ett betydligt inflytande;
för det första genom införande af en mängd främmande
växtarter samt Hortikulturens grundläggande. Med klostren
voro trädgårdsanläggningar förenade, i hvilka icke blott
odlades ädlare fruktsorter och nya matväxter, utan tillika flera
prydnadsväxter. Derom vittna ock flera växters namn,
såsom Munkrhabarber (Rheum Rhaponticum), Munkskallar
(Aconitum Cammarum), Nunneört (Corydalis solida).
Också finner man än i dag i fordna klosters grannskap flera
främmande förvildade eller nu mer fullt naturaliserade, f.
ex. från Vadstena klosterträdgård Nunneörten, Hasselörten
(Asarum), Rumeoc scutatus. En i gamla trädgårdar
förvildad växt är vilda Tulpanen (Tulipa sylvestris). Att flera
nu mer fullkomligt inhemska, f. ex. Ackelejan*), Måsterroten
*) Vi vilja likväl härmed icke bestrida, att denna och den
följande i en del bergstrakter kunna vara ursprungliga, likasom
de likaledes odlade Sparris och Selleri (Apium) otvifvelaktigt
äro inhemska vid södra kusten. Men, att de odlade formerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
