Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
degards (f 1180) Physica, hvilken blef tryckt i Strassburg
1544. Men vi ega äfven från 1400-talet en Skandinavisk
(Dansk) Läkare-bok af Harpostreng, som upplyser om
växternas användande i medicin den tiden. Många i
medeltiden odlade växter, som hvarken utmärka sig genom
smak-ligliet eller skönhet, voro tvifvelsutan odlade för medicinskt
bruk, såsom Mästerroten, Pestilentsroten, Libstickan,
Luktviolen m. fl. En i äldre tider för medicinskt bruk
mycket odlad växt, som nu nästan försvunnit, var Vinruian
(Ruta graveolens). Afven Hasselörten (Asarum), som ofta
förekommer i gamla trädgårdar, användes då, och ända till—
dess man erhöll Ipekakuanha, som kräkmedel. I denna
tidens Materia medica ingingo sällan oorganiska ämnen, utan
växt-dekokter och växt-infusioner voro de vanligaste medlen.
Man är lätt frestad att antaga, det dessa organiska ämnen,
hvilka tillika ingå i organismen som näringsmedel, voro
naturligare än vår tids mer verksamma salter och syror, helst
i kroniska sjukdomar. Det är denna medeltids-medicin, som
vi finna bokförd i de under första seklet efter
boktryckarekonstens uppfinning utkomna Kreuter-biicher. Dessa voro
den tiden äfven mycket begagnade i Sverige; af
Lonice-rus såg författaren i sin ungdom trenne exemplar, hvilka
väl nu vandrat åt kryddbodarne. Sedan dessa i sitt
hemland blifvit urmodiga, utkom i Sverige 1628 An vid
Månssons Ortabok, hvilken vi liksom den af II. Smidt i Malmö
utgifna Urtegaard icke kunna räkna bland vetenskapligt
Botaniska skrifter. Denna medeltids-medicin har intill våra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
