Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dagar fortlefvat i ett oskyldigare qvacksalveri. Ifrån min
barndom erinrar jag mig åtskilliga huskurer, hemtade ur
ofvannämda skrifter, — och jag har sett en ordination af
den på sin tid berömda Kisa-mor, som nära öfverensstämde
med Kreuterbiichernas föreskrifter.
Vigtigast för örtkunskapens utbredning blef likväl
medeltiden genom sin uppfattning af naturen såsom en
gudomlig uppenbarelse, då man förut ansett den som en tillfällig
naturens lek. Man sökte i naturen inlägga en religiös
betydelse, uppfatta i densamma symboler för Theologiska
dogmer, f. ex. blad med trenne småblad för treenigheten.
Deruppå hänvisa de talrika medeltidens växtnamn, som vi
uti föregående band afhandlat. Det var just detta sökande
efter något högre, ideelt i naturen, som sedermera ledde till
den vetenskapliga Botaniken, liksom Alkemien till Kemien,
Astrologien till Astronomien.
Den skolastiskt-spelailatiya Iiotaniskii
skolan i Sverige ocli Finland under förra
liiili-ten af sjnttonde :u*l 11 m d vj ide t.
Efter boktryckare-konstens uppfinning och
reformationen qvarstodo Naturvetenskaperna länge på medeltidens
ståndpunkt, synnerligen i vårt kära fädernesland, der man
under hela sextonde seklet ej kan upptäcka minsta
framsteg. I början af sjuttonde arhundradet möter oss i Sverge
en egendomlig skolastiskt-spekulativ Botanisk skola, sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
