Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fördelas dessa i växter (c. anim. sensu expertia) och djur (c.
anim. sentientia). Närmare definitionen på växt, som i alla
den tidens uppsatser spelar en vigtig rol, är: coipus
per-fecte vivens, anima vegetabili tcintum prceditum, quae e terra
nascitur, vivit, viret, alitur, augetur. Hvartdera af dessa
momenter utvecklas sedermera närmare och bestyrkes med
Aristotelis auctoritet. Hvad som vidare säges om
växternas instinkt att urskilja gagneliga och skadliga
näringsämnen, om deras känsla af hunger och törst, glädje och sorg,
hat och kärlek måste metaforiskt uppfattas. Växternas
ursprung härledes 1) af Skaparen; 2) af jorden (hvarför
solen ej tages i betraktande, är redan anmärkt). Jorden
lemnar växternas materia; men deras egentligen bildande
orsak (»forma substantialis») är växtsjälen. Växternas
ändamål är dels generelt, universi prydnad och fullkomning,
dels specielt, ett »bestialiskt», att tjena djuren till föda —
och ett humant, hvilket tillika är ett andeligt (»usus
plantarum spiritualis»), förherrligande af Skaparens ära och
manande till hans lof. »Prcesentem ?nonstrat qucclibet herba
Deum.»
Hvad författaren derefter anför om växternas groning,
vittnar om noggranna iakttagelser, f. ex. Kål, Mejram gro
på tredje dagen, Laktuk på fjerde, Selleri på 40:de dygnet;
Paeonier och Mandragora först efter ett år. Orsakerna
härtill äro: 1) olika bildningskraft (vis fonnandi); 2) »den
latenta värmens mer eller mindre styrka»; 3) större eller
mindre hårdhet hos fröets skal. — Växternas delar äro dels
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
