Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4. Materia omnium proxima är växtens organism
(corpus organicum plantae) med sin konstrika byggnad.
Forma plantae är den vegetativa själen (!), öfver
hvil-ken upptages Staleni ofvan anförda definition. Slutligen
upptagas växtsjälens funktioner efter Stalenus med något
olika -benämningar, såsom altrix för nutrix, auctrix o. s. v.
I samma mån de skolastiska distinctionerna ökas,
försvinner allt mer och mer allt positivt innehåll.
Läsaren torde redan hafva erhållit tillräckliga prof på
denna periods behandling af växtläran; men vi måste for
fullständigheten höra Logic. Professorn 01. Unonii (Geval.
f. 1602, f 1662) uppfattning af densamma i Dissertatio
Physica de plantis 1647. Man kunde här vänta mera
fullständighet; men han rör sig i samma inskränkta idékrets
som hans föregångare. Det gifves, efter författaren, trenne
slag af lefvande kroppar: menniskor, djur, växter.
Växterna lefva; djuren lefva och känna; menniskorna lefva,
känna, tänka. En växt är en organisk kropp med förmåga
att näras, tillväxa och fortplanta sig. Växternas första och
allmänna upphof är skaparen, dernäst himlakropparne,
såsom solen, månen o. s. v. Deras enskilda och närmaste
upphof är växtsjälen, »forma enim esi sin midtiplicativa
at-que proprii sui domicilii architectrix*). Växternas
aflägs-nare materia äro de 4 elementerna; de närmare växternas
*) Af vigt för uppfattningen af denna tids språk är definitionen
på forma: »est anima vegetativa, per quam planta in suo esse
constituitur et vitales operationes exercet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
