Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
frön; den aldra närmaste växternas structur (jemf. föreg.).
Växterna sammansättas af flera olika delar, dels enkla,
såsom fibrer, nerver, cellväfnad (caro), ved, bark; dels
sammansatta, a) beständiga, såsom rot, grenar, eller b)
omvex-lande, såsom blad, blommor, frukt. Hvad författaren
vidare anför om växtlifvets funktioner (mot sina samtidas
åsigt förnekar han vissa växters absoluta sterilitet) och
egenskaper, är väl föga märkvärdigt, men enklare och
redigare framstäldt än hos föregångarne.
Vid Abo Universitets stiftelse öfverflyttades denna
skola*) till Finland genom G. Alanus (f. på Aland 1609,
Mag. i Upsala 1635, f 1664), som utnämndes till förste
Phy-sices och Botanices Professor derstädes. Han var lärjunge
af Chesnecopherus, men en skarpsinnig, sjelfständig tänkare,
som slöt sig till Ccesalpinus jemte Aristoteles, likasom Frank
till Aristoteles och Paracelsus. Han antog väl icke
gene-ratio cequivoca i dess råare form, såsom vexlande
naturkrafters lek, men att frön till organismer blifvit i hela naturen
kringspridda, som endast väntade på det gynnande
ögonblicket för sin utveckling. Se Diss. de generationibus et
corruptionibus animalium, Abo 1643. Detta utvecklas
närmare i afh. de generatione viventium (Abo 1647). Han
antager deruti, att ingen könsskillnad finnes hos växterna,
*) Om denna skola i Finland lemnas utförlig underrättelse i Herr
Hjelts afkandling om Naturhistorieus Studium i Finland före
Linnés tid, Helsingfors 1843, hvilken vi begagnat.
Fries, Bot. Ulfl., 111. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
