Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pen ingripande frågor. En sådan är onekligen, antingen
lif-vet är en sjelfständig princip, som ur materien ikläder sig
kroppslig gestalt och sjelf utbildar organerna för sin
verksamhet, såsom Aristoteles och Linné antogo, eller det är,
enligt en del nyares åsigter, de enkla kemiska elementernas
bildning sdrift, som frambringar organismen och dess
funktioner, så att äfven den högsta, tänkandet, blott är en
kemisk process — hvarigenom materialismen förnekar just det,
som enligt Cartesius utgör beviset för vår sjelfständiga
tillvaro. Ty, säger man, endast de s. k. elementerna äro
särskilda, väsentliga naturalster; alla de andra äro bildade
genom en temporär sammansättning och samverkan af dessa
elementer. Men, invänder en af vår tids utmärktaste
naturforskare*), hafva grundämnena mera rätt att
tillerkännas sjelfständighet än menniskan sjelf? År det en mera
djerf hypothes, att menniskan tänker sjelf, att djuret rör
sig sjelf, plantan sjelf frambringar de bestämda formerna
för sin organism, än att grundämnena i sina olika
föreningar frambringa tänkandet, den fria rörelsen och de typiskt
oföränderliga formerna? Eller månne ett mekaniskt
konststycke bildas genom egenskaperna hos det material, livaraf
det sammansättes, utan en sjelfständig verkmästare?
Der-igenom förnekas visst icke, att grundämnena finnas öfver
allt, och att utom dem intet af nämnda fenomener kan
inträffa. Men en högre enhet kan i sig förena flera lägre;
*) A. Braun, Verjung. d. Gew.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
