Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bäst bibehållit sina namn. Vi skola i det följande visa,
huru de flesta våra träds namn låta spåra sig ända till
Ariska urtiden, långt före all historia. Dessa dels
oförklarliga, dels för mängden obegripliga namn tillhöra vårt
folks äldsta och dyrbaraste fornminnen, häntydande på vårt
ursprung och våra uråldriga anor.
Det är en mycket lätt sak att gifva nya och träffande
namn; men grunda de sig icke på historisk forskning,
trogen uppfattning af det äldre språket och den vårt folk
medfödda naturåskådning, äro de utan allt värde. Det synes
oss orimligt att nu vilja bilda nya stamord, utan rot i
forn-språket, aldramest om det sker genom stympning eller
sön-derbråkning af främmande namn, f. ex. Byll, Rym, Orbe,
Lyst, Krepe, Helting och många flera af Liljeblad antagna.
Om dessa skulle intränga i språket, det vi dock anse föga
troligt, skulle de missleda språkforskarne om vårt folks
ursprung och stamfrändskap. Vill man införa främmande
namn, hvilket jag för utländska växter anser tillbörligt,
måste man bibehålla dem oförfalskade och ostympade, att
deras ursprung blir lätt igenkänligt. Att blott öfversätta
de latinska eller grekiska namnen tar sig sällan godt ut;
dessa utgå från en helt annan naturåskådning eller afse
förhållanden, som hos oss ej ega rum*). Att efter en eller
annan minutiös karakter bilda splitter nya namn, som skett
*) Vi böra dock erinra, att flera namn, okända för Greker och
Romare, äro från Tyskan öfversatta på Grekiska och Latin, —
ocli dessa är allt skäl att bibehålla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
