Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i den Danska och äfven Tyska systematiska Botaniken,
strider helt och hållet mot folkets namngifningsprinciper,
hvilka alltid afse någon växtens egenskap eller dess
totalintryck. Slutligen må man ej förvexla namn och
benämningar. De förra äro sjelfständiga, oföränderliga ord med
abstrakt betydelse, som icke kunna tilläggas något annat
föremål; aldra lämpligast, då de äro hemtade ur
fornsprå-ket, varande då liksom af gammal adel. Med benämningar
åter förstår jag dessa lösliga, obestämda quasi-namn, som
egentligen tillhöra helt andra föremål och endast
oegentli-gen och tillika godtyckligt tilläggas allehanda växter. Vi
ega således öfver ett halft dussin Räfrumpor, Hästsvansar,
Käringtänder, 4 slags Kråkfötter o. s. v. inom växtriket.
Redan i andra bandet har jag visat, huru löjligt dessa taga
sig ut, om man vill använda dem i skriftspråket.
Flertalet af de nyare namnen är af denna art, hvilka jag dock
sökt med den varsamhet ändra, att de igenkännas i sin nya
drägt. Icke mindre obestämda äro benämningarne
Majblomster, Midsommars- (St. Hans-), St. Pers- och
Larsmesso-blomster — äfvensom Gårdsgräs, Trampgräs, Vägört o. s.
v.; de äro ej nomina propria, utan appellativa på
hvarjehanda å dessa ställen förekommande växter; derföre
tilldelas de nästan allestädes olika växter. De kunna dock i
flera fall begagnas, då man tillägger växten artnamn. I
allmänhet måste jag erinra, att slägtnamnen såsom abstrakta
begrepp först kunna erhålla full klarhet, då de konkret
framställas, d. v. s. i förening med sitt artnamn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
