Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att de undgå allmänhetens uppmärksamhet eller ock först
i senare åren som slägten urskilda. Men några formella
rättelser har jag ansett nödvändiga. Så t. ex. ingår i flkspr.
ordet grås i sin fordna Mesogot. betydelse af ört, det jag
efter nuvarande språkbruk ändrat*). Orthografien hos våra
äldre författare har jag icke heller fästat mig vid, följande
den nu antagna. — I några fall har jag i brist af Svenska
namn tillegnat mig i Norska och Danska folkspråket
brukliga — mera sällan Tyska och Engelska, och det endast då
namnet egt Skandinavisk rot eller redan eger beslägtade
ord i vårt språk. Hvad Norska namnen beträffar, så ega
de större öfvereiisstämmelse med de Svenska, än Svea och
Göta rikes namn sins emellan. Månget förut ej som Svenskt
upptecknadt namn har jag återfunnit i Norskan. —1Då i
våra Skandinaviska Floror äfven Norska växterna
upptagas, är det ju en kränkning af reciprociteten nationerna
emellan, att man icke fäster afseende å det Norska
folkspråkets namn; — till ursäkt länder dock, att de för oss
äro föga kända.
Slägtbegreppet i folkets uppfattning är ofta skildt från
Botanisternas och mera praktiskt. En del af Botanisternas
slägten äro så lika, att de aldrig af allmänheten komma att
*) Jemför mau våra äldsta författare, skall man genast finna, att
det i flesta fall redan skett i folkspråket. Likaledes har jag
icke fästat mig vid det i oändlighet varierande olika uttalet i
olika provinser, utan sökt återföra det till Riksspråkets. Jag
inser väl, att detta kan ega intresse för språkforskaren, men
för Botanisten är det en förargelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
