Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nen efter de Svenska. Frank inverkade icke blott på sina
efterföljare, Tillandz och Bromel, ehuru de tillagt flera
vigtiga namn, utan äfven på skriftspråket intill våra dagar.
För medeltiden har jag begagnat:
1. Harpestrengs (= Hpstr.) Lcege- och Urtebog från
början af femtonde seklet, enligt en Handskrift i Kongi.
Bi-bliotheket i Stockholm, sign. K. 48. Se Band. 2, p. 129.
2. En Svensk Läkarebok (= Mscr. 2) utan titel eller
förfrs namn, efter språket från samma sekel. Eges af
General-Direkt. och Kommend. Huss och mig till begagnande
benäget meddelad. Innehåller flera intressanta notiser.
3. En Örtabok (= Mscr. 3), förvarad å Kongi. Biblioth.
i Stockh., jemte andra småskrifter från medeltiden, sign. A.
49. Ett aftryck deraf finnes i Bergii tal om Stockholm för
200 år sedan. — Högst obetydlig och kan endast ega
intresse för dem, som önska känna den tidens orthografi.
4. IL Smids Dcinske Ur teg aar d. Tryckt i Malmö 1557.
Tillhör helt och hållet medeltiden.
At andra af icke-botanister författade skrifter har jag
naturligtvis egnat ringa uppmärksamhet. Dock äro från de
gamla sagorna och lagarne dels några namn (såsom
Q,uan-net), isynnerhet flera kulturväxters, hemtade, dels åtskilligt
om deras användande.
Under tiden före Linné utkommo trenne för Svenska
växtnamnens kännedom vigtiga arbeten, neml.:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
