- Project Runeberg -  Botaniska utflygter. En samling af strödda tillfällighets-skrifter / Band 3 /
209

(1843-1864) [MARC] Author: Elias Fries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Asplenium, Bergspring n., Rksspr. och alla äldre förf. —
Lånke, bildadt efter det latinska Lonchites, bör utstrykas
ur Svenska språket och ej förvexlas med Lonke,
Calli-triche. — Aspl. Filix femina måste bibehålla Flkspr.
namn, Majbråken.

As ter bibehåller för de utländska arterna sitt namn; vår
Svenska, som skiljes af nyare som eget slägte, kallas i
flkspr. Strandkil, m., hvilket dock efter andra uppgifter
tillhör Achillea Ptarmica.

Astragalus, Backsöta f. Flkspr.? Frank. Af Tillz. och
Brom. benämnes den Lakritsrot,. men bör ej förvexlas med
den äkta Lakritsroten, Glycyrrhiza. Då Palmberg
upp-gifver den som Svensk, menar han Astragalus.

Atriplex, Molla f. Rksspr., Frank., Tillz., Bromel,
Gåse-fot Tillz.

Avena, Hafre m.; latinska namnet bildadt af det forng.
Haber.

Azalea, Krepling m. Liljebl. = Krypljung. Efter en
namnlista från Dalarne Fjällmyrten; tillhör detta verkligen
folk-spr., hvilket synes mig misstänkt, bör det föredragas.

Ball ota, Bonässla f. Flkspr., S. Sverige; aldrig har jag i
folkspr. hört någon annan växt tilläggas detta namn, som
dock vanl. föres till Leonurus. Onskligt att något
lämpligare kunde finnas, ty Nässla är icke något passande
namn bland Sugeväxterna = Labiatse. Namnet Andorn kan
efter etymologien, »An Dorn», endast föras till
Marru-bium.

B ar b are a, Sommargyllen n., förgyller under högsommaren
ängarne med oförliknelig prakt flerestädes, f. ex. i Nerike.
Så väl för sin kärfva, äckliga smak som ännu mer för
sina gula blommor (endast hvitblommiga Cruciferer
benämnas i folkspråket Krasse) kan den ej föras till
krassegruppen. I flkspr. räknas den ock till Kålslägtet:
Ang-kål, Upl. Nerik. Men fordom odlades en art eller
artförändring med angenäm krassesmak, livars gröna blad
vintertiden användes till sallat, under namn af
Vinterkrasse eller Vintergyllen. Dess odling har nu alldeles
upphört och namnet der med försvunnit. På några ställen
i Skåne bibehåller den sig förvildad.

B artsi a, Svarthö n., Flkspr. efter uppgift — ett särdeles
passande namn.

Fries, Bot. Utfl., III.

14

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:21:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/febotan/3/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free