Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
E. v a gin atu m kallas allmänt före blomningen
Svarthuf-vud, efter afblomstringen Tobetel, i Söderml. Iladd (Vadd?),
E. alpin u m Snip. Märkvärdigare är Myr -fil, en flexion
af Fifla.
Erodium, Skatnäfva f. Folkspr. — Afven Rifvor =
Räf-sor.
Ervum sensu Linn., Musärt f. — sens. recent. Lins. m.
Eryngium, Manskraft f. Skrspr., felaktig öfversättning af
det Tyska Manstreue; i folkspr:s anda borde den kallas
Martorn. I danskan Havtorn. Samma begrepp uttrycker
Braktistel Frank.
Erysimum, Gyllen n., hvaraf Gyllenlack (Cheiranthus) i
Trdgspr. allmänt efter blommornas färg.
(Kreuterbucher-nas Tusen gyllen, den röda Erythrea, är ett helt annat
ord, afseende dess »tusen dygder».)
Erythrea, Avun m. Auryn Ilrpstr. Urgammalt namn
(redan Tacitus har Aurin a som Tyskt qvinnonamn; se Bot.
Utfl. 2, p. 79) bevaradt i folkspr. Skåne, Danmark och
Tyskland (Aurin).
Eupatorium, bioks m. Flkspr., Skrspr., Frank, och
följande. Härledes af floki, frnn. floka efter fröfjunet.
Euphorbia, Törel m., flkspr., skrspr. L., Liljebl., JRetz.
m. fl. Braenneyrt Ilrpstr., Tyresört Tillz. Urgammalt
namn af Mesog. tairan, upplösa, fördela. Har dessutom
en mängd provinsbenämningar, ofta i kollision med
Cheli-donii, ss. Reformgräs = Ringorms-gräs, Vårtört, Mjölke
med flera epitheter, ss. Varg-, Räf- och Kärrtöreln Liljebl.,
Retz. benämnes af Bromel Djefvulsmjölk.
Euphrasia, Ögontröst f. Rksspr., Frank., Tillz. o. s. v.
Evonymus, Benved m. Rksspr., Folkspr. både i Sverige
och Dannemark. Hvarifrån L. erhållit namnet Alster är
mig obegripligt; det förekommer hvarken i folkspråket,
hos någon äldre skriftställare eller i något beslägtadt
språk. Det enda snarlika är det Tyska Alzern, men det
tillhör Sambucus nigra! Wahlenberg förmodar, att det
uppkommit af Halster (Sal. pentandra); en annan
gissning är, att det är en flexion af Alder på Rhamnus
fran-gula, som hos våra äldre författare räknades till
Alsläg-tet. Alster bör som busknamn utgå ur Svenska språket.
Namnet Spelbom Gotl., det Tyska Spindelbaum eller
Spill-baum, kan ej heller tillhöra detsamma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
