Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tecknade af Linné, Liljeblad, Retzius. Benämningen Natt
och Dag på Mel. nemorosum var redan känd af Frank.
Namnet Oragräs uttalas nu vanligen Orragräs.
Melan drium, KUntblära f., Bläror i flkspr. Namnet
Me-landrium tillkommer ursprungligen vår Klint.
Me Ii ca, Slok, Slokgräs, Skrspr. Linné! Har sitt namn af
den slokande vippan och ingen förvandtskap med lök.
Linné, som först bildat namnet, skrifver Berg-dok,
Grusslok.
Melilotns, Amur 111., hos alla medeltidsförtattare (jemför
H. Smids Danske Urteg.!) äfvensom Frank., Tillz. m. fl.;
af obekantskap med inhemska namnet har man i sednare
tider öfversatt det Grekiska med IJonungsklöfver. — För
luktens skull har namnet Amur oriktigt blifvit
öfverflyt-tadt till Milium, ursprungligen dock blott som predikat.
Mentha, Mynta f. Rksspr. och alla förf. Mintae Hrpstr.,
Mscr. 2. Ett uråldrigt namn, förekommande i alla
Europeiska språk af Sanskr. musli, jemte Mysk m. fl. Då
arterna spelat en vigtig roll i husmedicinen och flerestädes
bättre urskiljas af allmogen än af Botanisterna, skola vi
här nedan upptaga deras äldre benämningar: 1) M. crispa
Krusmynta Frank., Tillz. och följ. 2) M. viridis
Spets-mynta Frank. Mynta med grön stjelk Tillz. 3) M.
ru-bra? 1. Agardbiana? M. med röd stjelk Tillz. 4) M.
aquatica Vattumynta Frank., Tillz.. Brom., hvilken
sednare delar den i tre arter; var. subsativa
Horsa-mynta Frank. Vild Hjertansfröjd Bromn 5) M. sativa
Hjertansfröjd Tillz. (I. Melissa*), Linn. Öl. Resa! Flkspr.
i Småland allmänt. 6) M. geirtilis Kryddsängs-Mynta
Tillz., Flkspr. 7) M. arvensis Akermynta Frank., Tillz.,
Brom., i n. v. flkspr. Horsamynta.
Menyanthes, Bläcken n., Flkspr. Småland o. s. v. af
fornsv. Blecka, inskära, klyfva, således likbetydande med
klöfver. Bland de talrika provinsnamnen, af hvilka
Boc-keblad i Södra och Getklöfver i de N. orterna äro de
mest spridda, är det ofvan anförda som slägtnamn lämp-
*) Hos äldre Tyska Botanister på 1500-talet benämnes den
Herz-kraut, i nyare Tyskan kallas både Mentha och Melissa
Her-zenstrost, enligt Walpert. Som den sednare sällan, af
allmogen aldrig, hos oss odlas, har namnet i ganska bestämd
mening i flkspr. tillagts M. satival - Dess användande på
Con-vallaria majalis (mig obekant) har ingen historisk rot och kan
ej dermed hafva samband.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
