Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Liljebl. som artnamn. — Slägtet torde återtaga sednare
Latin. namnet, om Knautia utbytes mot Scabiosa.
Scandix, Nålkörfvel m. Frank.! Jungfrukam i Trgdspr. af
Pecten Veneris.
Schedonorus, Svingellosta f. Låsta Brom.
Scheuchzeria, Kallgräs n. flkspr. — men tillagdt de mest
olika växter; alla öfriga hafva dock mer berättigade namn.
Schoenus, Knwppag m. Retz.
Schoberia, Saltört f. Denna och Kochia måste alltid i
flkspr. behålla samma slägtnanm, oberoende af
Botanisternas årliga ombyten. Glatt och luden Saltört.
Scilla, Blåstjerna f. Trgdspr.
Scirpus, Säf m. Rksspr. Se Band. 2, s. 119. En art, Sc.
ccespitosus, har ett mycket bestämdt namn, Ramme, i V.
Småland m. fl. st. af Ramm, fuktig äng. Scirpus
lacu-stris kallas i Uppland för sin mörka (kol)färg Kolvass.
Scleranthus, Knavel m. Knaflegräs Frank., Tillz. Finnes
redan hos äldsta Tyska Botanister.
Scolopendrium, Mjeltbräken n. Mjeltegräs Frank.
Scorzonera, Kornjibla, Bjuggfibla f. Flkspr.; i Trgdspr.
Scorzonerrot, hvilket jag heldre vill antaga än dess
öfver-sättning, Ormrötter. Namnet Ormrot är i språket
fast-stäldt för Bistorta, och Hn. tillägger äfven Statice detta
namn. — Bromel begagnar redan namnet Scorzonerrot
(jemte Ormedöda m. fl. Af Franks namn Gistrot? har
Bromel gjort Giftrot).
Scrofularia, Flenört f. Skrspr. Frank, och alla sednare
förf.; men i flkspr. tillägges detta namn de mest skilda
växter, Chelidonium, Parnassia m. fl. Benämnes äfven
Thorsnässla ochSyrseblomma, nu obrukliga. Trynefrö Sveal.
ScuteIlaria, Frossört f. Brom. Dess äldsta namn Fredlös
Frank., Tillz., Brom. och i Danskan är sannolikt ett
för-derfvadt uttal af något äldre namn, möjligen Frosslösa,
då det af nämnda författare äfven, upptagna Feberört
troligen är en öfversättning deraf. Afven i Danskan kallas
växten Feberört, i Tyskan Fieberkraut. Nyare namn äro
Luck (?), Getnos; det förra hör till Anemone.
Se dum, Fetknopp m. Rksspr. Afven Hälleknopp och
Skör-bjuggsört. En mängd benämningar finnas så väl hos äldre
författare (deribland Skosmörja) som i flkspr., men
obrukbara. —■ Sedum Thelephium, ofta Huslök, måste erhålla
eget namn, Kärleksört, Retz.*); öfriga obrukbara.
*)~Den saftiga växten fortfar att växa skild från roten. Till ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
