Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är Grekernas Ixén (egentl. Fitea), Latinernas Vetrix,
Tyska Weide, Polska Wita o. s. v. — Bland djuren är
vanligt, att hannen och honan af en art erhålla sjelfständiga
namn; men bland växterna urskiljes hanplantan blott med
tillägg af Gall, ss. Gållliampa, Gallhumle o. s. v. Enda
undantag härifrån gör Jolstern, af hvilken honträdet
kallas Vekare, emedan dess frö-ull användts till vekar. Om
det olika uttalet af Jolsler se B. 2, p. 80. Blister Hlsl.
härledes af blistra, sibillare.
Salsola, Sodaört f. Rksspr.
Salvia, Salvia f. Rksspr., uråldrigt namn, gemensamt för de
flesta Europeiska språk. Salva är härmed förvandt. Den
i Bondträdgårdar odlade »Salvia» är Tanac. Balsamita.
Sambucus, HyII f. flkspr. (m. i skrspr.), Hyllae Hrpstr.,
Frank. och alla äldre förf. Urgammalt forngerm. namn,
bevaradt i alla Germaniska språk; hos oss likväl i skrspr.
utträngdt af Fläder för S. ni gra, men bibehållet i
rksspr. för S. Ebu lus, Sommarhyll, förr äfven benämnd
At-tik Frank. I likhet med det Tyska Hollunder, Holder
afser det grenarnes ihålighet eller lösa märg. Det
Latinska Sambucus har alldeles samma betydelse och är ren
Sanskr.: sam med, buca ihålighet. I Lettiskan har man
bortkastat propositionen och benämner den blott Buca.
Fläder är af Nederl. Vlier, inkommet i sednare tiden. —
Om namnen Mamiablod (ej Hypericum) och Danskablod
på S. Ebu lus se Band. 2, p. 89.
Samolus, Samosört f. har sitt namn af ön Samos, ehuru
en af de mest kosmopolitiska växter.
Sanicula, Sårlä ka f. Skrspr. ir Frank. m. fl.
Sanguisorba, Blodstilla f. Aldre Läkarb. -— Frank.
Saponaria, Såpneglika f. Trgdspr. — Retzius m. fl.
Sarothamnus, Hareris n. Rksspr.
Satureja, Safver m. flkspr.; Kyndel Skrspr. efter Tyska
Quendel. Det förra är ett forng. namn; förekommer
redan i Carl d. st. Capitularia och medeltidsskrifter.
Saussurea, Fjäll-skära f. Liljebl.
Saxifraga, Bräcka f., ty namnet Stenbräcka är för våra
vanligare arter alltför opassande och må blifva artnamn;
öfriga må kallas Myrbräcka = S. Hirculus, Grusbräcka
S. tridactylites, Knylbräcka S. granulata o. s. v. Den
sistnämnda kallas i Småland Lärftsblomma.
Scabiosa (Astrocephalus), Stjerncädd 111. Fältvädd
Fries, Bot. Utfi., III. 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
