Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Verbascum, Kungsljus n. Rksspr. derjemte Ljusbrand
Hrpstr., Frank. m. fl. Lungört Kalmarl.
Verben a, Jernört f. Skrspr., Hrpstr. och alla
medeltids-skrifter, Frank, och följ. (Jernört i flkspr. = Centaurea).
Veronica, Ärenpris m. Rksspr. efter Tysk., egentl. V.
of-jicinalis, i Vgtl. Jordkrypa Linn. Att för detta
olikartade slägte uppgifva ett passande slägtnamn torde knappt
vara möjligt. I folkspråket finnes intet, utom det
obestämda arv för V. agrestis grupp. Aldre skriftställare
hafva upptagit Bäckböna eller Bäckgröna (Frank., Tillz.)
efter V. Beccabunga, Gamander efter V. Chamsedrys, men
intetdera har ingått i flkspr., och begge äro nu obrukliga.
Den rätta Gamandern är dessutom en art af Teucrium.
Vi bur n uin, i Svearike Olvonbuske m., frukt: Olvon n. pl. (=
Ulfbär) Frank., Qualkebär af qualka, qvälja — i Götarike
Elnatrud. n. (= Elfträdet), äfven Illnaträd (Onda trädet),
Vattenhyll Brom., Holltry af Ilyll och Try! Ugglebär
Kalmarl. ni. fl. Med gallblommor: Snöbollsträdet. Det är
svårt inse, hvaraf trädet kommit i elakt rykte, ansetts
tillhöra Troll o. s. v. Kransarne af de stora
gallblommorna hafva gifvit anledning till Elnaträd.
Vicia, Vicka f. Rksspr., forntysk. — V. Cracca kallas
vanl. Kråkärt, äfven Vial, Viar.
Vin ca, logrön, Immergrön f. af forng. iwa, evig. Igrön,
Sinn grön Frank.
Vincetoxicum, Tulkört f. flkspr. efter foglen Tolk (eljest
efter Svalan). Denna är i forngerm. mening rätta
Svalörten (hos äldre Hirundinaria) och benämnes af våra
äldre författare Svalört, Svalrot Frank. Namnet
llors-konung är orimligt.
Viola, Viol f. Rksspr.*), ett redan i medeltiden allmänt
antaget namn. En art, V. tricolor, eger flera
benämningar i flkspr., af hvilka Skateblomma och Styfmorsviol äro
de mest använda.
*) För att skilja dessa växter från de violetta Crucifererna
bibehåller jag här latinska uttalet Vio!, som ock redan är
auta-get. Eget är, att dessa utmärkta vårblommor ej eg a
sjelfstän-digt inhemskt namn; men jag gissar, att namnen Vera, ves
(Ver, Veris) egentligen tillböra dessa, fastän genom förvexling
med Anemone Hepatica sedermera öfverflyttade till Sipporna.
Anledningarne dertill äro, att både Viola lurta och Atum.
Hepatica benämnas Ves, i Danska folkspråket efter Hornein.
Blå-viis, att namnet Blå-Visil, som Retz. tillägger en art, är en
flexion af Ves.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
