Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skilja de sig genom sina tuskaliga, enrummiga fröhus, som
innesluta talrika små, af ett mjukt, ulligt fjun omgifna frön;
fröhusen sitta tätt tillsammans på ett utdraget hänge,
hvar-dera betäckt af ett enkelt fjäll. Hanblommornas hängen, som
finnas på skilda stånd, äro lika bildade med honhängena;
men under hvarje fjäll ega de, utom den med honhängena
gemensamma honungsglandeln (vanligen 1, stundom 2,
sällan flera), i stället för fruktämne merendels tvenne,
stundom, i synnerhet i varmare länder, flera ståndare. Ett
blomhänge är endast en sammandragen gren, hvars blad
öfver-gått till hängefjäll och knopparne till ståndare och
fruktämnen*). Endast med Aspslägtet (Popnlus) ega Pilarne
närmare slägtskap, ehuru det förra lätt skiljes genom de
skaftade och fransade hängefjällen, talrika ståndare på en
skålformig disk och ej- fria honungshus. Dessa slägten bilda
familjen Salicinece.
Pilslägtet, ehuru icke tillhörande de ädlare trädslagen,
är både ett af de intressantare i botaniskt hänseende och
vigtigare i ekonomiskt. Det är det enda trädslägte, som
naturen icke studerat, vittnar t. ex. S. depressa a., som af
Wim-mer förklaras för en bastard. Märkvärdig är ock Meyers naiva
bekännelse, att konseqvent skulle enligt denna theori alla pilar
kunna reduceras till blott ett par arter.
*) Hos äldre författare förekomma flera misstag i slägtkarakteren,
såsom att honungsglandlerna förekomma endast hos hanhänget,
att fröfjunet utgår från fröets spets (»seminibus apice crinitis»
Wahlenb. Fl. Sv.), hvilka först af Förf. häraf blefvo
berikti-gade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
