Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utbreder sig fr an tropiska länderna till den eviga snöns
gränser, hvilket naturligtvis förutsätter en stor böjlighet i
arternas bildning; i varmare länderna uppväxa de till höga
träd, ofta med läderartade blad, men sätta knoppar, hvilka
eljest vanligen saknas hos tropiska trädslagen; hos oss bilda
de vanligen högre buskar (de flesta trädartade äro införda),
men i de högsta fjäll- och polartrakterna erhålla de
underjordiska stammar, hvilkas qvistar endast med ett par blad
uppsticka öfver den upptinande jordytan. Hos dessa utgår
blomhängfct fran spetsen af årsskottet; hos alla öfriga från
sidoknoppar på fjolårets skott. 1 de varmare länderna äro
Pilarne likväl icke talrika; bland den stora mångfalden och
rikedomen af ädlare trädslag blifva de nästan utan all vigt.
Bade till arternas och individernas antal samt deras vigt i
naturens ekonomi tilltaga de mot kalla zonen i norra
he-misferen, hvarest slägtet har sitt egentliga stamhåll.
Samma böjlighet, som vi anmärkt i slägtets bildning,
aterfinna vi äfven hos de enskilda arterna, som efter olika
lokaler och afvikande temperatur-förhållanden uppträda i
helt olika former. Fortplantas dessa genom sticklingar, så
bibehålla de alla moderväxtens karakterer, hvarföre ock
våra odlade arter äro så litet föränderliga; då de vilda, som
uppväxa af frön, framträda i många afvikande former,
hvilket i hög grad försvårar artkännedomen, så att Endlicher
benämner detta slägte »Botuii-icornm crn.r et xrandahnn».
Detta kan dock icke lämpas på Svenska Botanisterna,
fastän man i England, Tyskland, Schweiz och Frankrike gått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
