Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nadsmod återvann han, efter eget vitsord, genom läsning af
Bibeln och Luthers skrifter. Ty man forgäte aldrig, att
Geijers innersta inre var en stark, bestämd, lefvande
kristendom; icke blott detta matta, sväfvande känslosvall, som
benämner sig religiositet, som nöjer sig med molnet,
förbiseende den hiinlaburna gudomligheten. Som en vår utan
blommor, som en himmel ulan stjernor, ansåg Geijer denna
matta, sjukliga lära, som fräter lifvets märg och
handlingens kraft och blott i ett enda fall hafva vi funnit
honom ofördragsam, nemligen emot den blödsinta
sentimentaliteten. Jag beder om tillgift för detta främmande ord,
men sjelfva saken är ej heller Svensk; ty hvad norden evigt
kräfver, om den skall undfly neslig strådöd, är den af Geijer
så sant tecknade själens helgjutna tapperhet, som förmår
lida och strida, segra eller besegrad uppresa, sig genom en
högre kraft, än den verlden gifver. Det är icke utan
betydelse, att så väl de första*) som den sista af Geijers
skrifter fäste största vigten på hvarje tids högsta fråga, eller
den religiösa, och han samtidigt denned sjöng Psalmer af ren
kristlig anda. I nära samband härmed står äfven Geijers
samtidiga svar på frågan: Ifvilka fördelar himia rid meii-
*) Om sann och falsk upplysning i afseende på religionen, Upsala
1810. • Om rätta förhållandet mellan religion och moralitet,
Upsala 1812. Försök till Psalmer, Upsala s. å. Hit må äfven
räknas Geijers Tal vid Svenska Bibelsällskapets sammankomst,
Stockh. 1838. Tidens religiösa fråga, först utgifven på Tyska
under hans sista utländska resa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
