Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
niskors moraliska uppfostran dragas af inbillningsgåfvant*),
som åter af denna Akademi belöntes med dess högsta pris.
Denna uppsats utmärker sig genom en förvånande
idérikedom, att man vid första påseendet väl ser ett rikt snilles
lek, ej anande djupet under det enkla flärdlösa språket.
Ehuru redan (sedan 1810) anställd som Docens i allmänna
historien, synes Geijer denna tid mindre egnat sig åt
historiska, än filosofiska och estetiska forskningar. Shakspeare**)
och Göthe, af hvilken sednare Geijer säger sig lärt mest
bland alla dödliga, utträngde de äldre. Rousseau och
Schiller, med hvilka han i ungdomen blifvit förtrogen. Grunden
till samtlige desse författares välgörande inverkan på
själens helsa uppgifver Geijer vara den, »att han icke kunde
njuta någondera utan motstånd, eller utan att de uppkalla
hela spänstigheten af en liflig sjelfverksamhet»; de icke blott,
draga läsaren till sig, utan drifva honom äfven tillika inom
sig sjelf. Och då fä allvarligare än Geijer sökt genombryta
tingens skal, för att intränga till kärnan och fatta det
helas inre sammanhang, blef filosofiens studium för honom ett
behof. Kant. Schelling och Fichte egnade han ett flerårigt
studium; Locke, Cvudillac och slutligen Ilegel rådfrågades
äfven. Men Geijers uppfattning af filosofiens föremål var
både sjelfständig och djupsinnig, ehuru han vid de frågor,
vid hvilka menskliga förnuftet vanligen svindlar, hellre häm-
*) Svenska Akad. Handl. V. p. 263.
**) Af Shakspeares tragedi: Macbeth utgaf Geijer en öfversättning.
Upsala 1813
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
