Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tyda. »Men det dunkla hos Geijer kommer icke af
grum-mel, utan djup», vittnar samme Man, som lärde, »att det
dunkelt sagda var det dunkelt tänkta». I Geijers sista
filosofiska skrift, Thorild*), innefattande hans vetenskapliga
trosbekännelse, förklarar han filosofien oförmögen att lösa
lifvets gåtor» och besvara menskliglietens högsta frågor.
Förnuftet var för honom endast själens öga, men för att se
erfordrades derjemte en andlig sol. Det är denna sinnets
ödmjukhet, som ej vill upphäfva sig till det helas
medelpunkt, som ordnar hela Geijers rastlösa sökande till ett så
skönt, så rent menskligt helt, hvarförutan snillet endast
förblir en skiftande Proteus eller en fallen, vid stoftet
fängslad Prometheus. Denna den vise Bctcos lära, att snillet
endast herrskar genom lydnad för högre lagar**), utgör
grundtanken i all historisk forskning, så väl den som
vänder sig åt den Eviges uppenbarelse i naturen, som i tiden.
Deraf var den historiska forskningen Geijers anborna kall,
och förtjensten att för alltid hafva fästat honom dervid,
äf-vensom vid Upsala Högskola, hvilka bådas prydnad han
snart blef, tillkommer framlidne Professor Fant, hvilken
bestämde Geijer, redan som Docens, till sin efterträdare: ett
den tiden ovanligt steg, som endast ovanliga snillegåfvor
kunde rättfärdiga. Nu var Geijers lefnadsmål funnet; de
vidtfamnande förstudier, han genomlupit, voro en vigtig för-
*) Upsala 1820. En inledning till den af Geijer besörjda
upplagan af Thorilds samlade skrifter, Upsala 1819, 1820, 1825.
**) »Naturse non imperatur nisi parendo».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
