Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
då Geijer efter erhållen tjenstledighet afflyttade till
Stockholm och sade sitt sista farväl till den på stranden samlade
skaran, fans ej öga utan tårar, intet hjerta utan
tacksamhetens rena offerlåga.
Geijers verksamhet var likväl icke inskränkt till dess
åliggande som Universitets-lärare; det allmänna förtroendet
kallade honom till flera offentliga värf, och Svea Konungar
omfattade honom med en huldhet, som vi måste benämna
den varmaste personliga vänskap. Ilans sinne var ock
ko-nungskt, och man kan med fog säga, att han var på en
gång sin Konungs och folkets man, sin tids och sitt lands
tolk. Allt, som rörde det uppväxande slägtets bildning och
undervisningsverken, från folkskolan till högskolan,
omfattade han med förkärlek, och huru verksamt han deltog i
detta samfunds arbeten, vittna dess handlingar. Som de
tider försvunnit, då Svenskarne genom svärdet gällde högst
på Europas valplatser, måste vi nu, om vårt namn bland
folken ej skall spårlöst försvinna i tidens ström, söka häfda
var rang som en makt i vettets yrken. Och i förhållande
till folkmängden, ur hvilket lands hyddor hafva väl flera
ve-tenskapernes furstar utgått under sednaste sekel eller större
hjeltar under näst föregående? Med skäl betraktar man
derför undervisningsfrågan som en nationens hederssak. Ma
den blott icke genom spridning öfver en större yta tillika
förlora sitt djup! Geijers klassiska studier voro icke
mindre grundliga, än hans humanistiska, och hans deltagande i
Stora Uppfostrings-Kommittén, såsom bådas opartiske re-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
