Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
presentant, af oberäknelig vigt. Hans enskilta anförande*)
förblifver, under alla meningsskiften, ett ord sagdt till hvarje
tid. Med »skolans emancipation från kyrkan» åsyftade han
att höja båda, kyrkan och skolan, derigenom att
skollärar-nes kall blef ett mål för sig, så belönt, att ej kyrkan skulle
fylla bristerna. Som Upsala Universitets representant
bevistade han Riksdagarne 1828, 1840. Denna bana ansåg
Geijer sjelf icke för sin mest passande verkningskrets; han
älskade icke hvardagssorlet på de flacka fälten; han trifdes
bäst på de solbeglänsta höjderne. Som tvistande och
råd-plägande gällde han mindre än som lärande och författande;
han var, som all sann kraft, blid, eftergifvande; men blef
han skarp, fördes han efter egen uppgift framom sitt mål.
Som offentlig man framträdde han alltid med öppet visir;
hans snille måste framdrifva hvarje grundsats till sin fulla
följdriktighet och kunde således icke aagtinga med
medelmeningar. Framställningens kraft och klarhet samlade
talrika anhängare kring hans banér, men mera fri från
partisinne än den man, som vid högre pligters bud afföll från
sig sjelf, fans knappast någon dödlig; ingen kunde
innerligare afsky alla låga drifhjul, alla orena medel, all
lidelsefull bitterhet, än den, som ville, »att allt skulle gälla, hvad
*) Bifogadt nämnde Kommittés till öfverseende af Kikets
Undervisningsverk underdån. Betänkande, Stockli. 1829. I samband
härmed står äfven skriften: Några anmärkningar om
uppfostran och undervisning, Stockh. 1829. Äfven i
Litteratur-Bladet, Stockh. 1838, 1839, afhandlas dessa frågor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
