Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
käraste skötebarn, finner framtiden vanligen hafva utgjort
dess egentliga förvillelse. Häruti ligger förklaringen till
tidsandans ständigt vexlande ebb och flod — eller hvad
Geijer benämner historiens föryngrings-process.
Det tillkommer först en oväldig efterverld, icke oss,
som öfverröstats af tidens sorl och inkastas i dagens
strider, att uppträda som skiljedomare emellan de skilda
formerna af Geijers politiska tro, om än ej hvarje ädel, ren
och öppen trosbekännelse i sig vore helig. Men
minnes-tecknaren får icke undandraga sig äfventyret att troget och
samvetsgrant söka framställa den psykologiska gången af
lians utveckling, som för samtiden är det egentligen
lärorika. Måhända skall derigenoin det hela framstå i en
klarare dager; dess vexlingar befinnas hvarken så tvärt
af-brutne eller så utan inre nödvändigt sammanhang, som man
vanligen antager, emedan man å ömse sidor i dem inlägger
något helt annat, än hvad som lefde inom Geijer. Tvärtom
uppsticker brodden till hvarje följande skifte redan i de
föregående, det hela är en följdriktig utveckling af det
»sinnelag», som’ uttalar sig redan i hans första skrifter; och
inom alla finnes en gemensam, frisk, oföränderlig kärna,
hvilken bildar den inre orubbade axeln, kring hvilken de
yttre formerna hvälfva sig. Dessa i alla Geijers skiften
oföränderliga grundsatser äro: en sann, lefvande Kristendom,
som samhällets grundval; en stark, personlig Konungamakt,
jemte ett fritt Bondestånd, som samhällets enda efter
nordiska naturen och folklynnet passande form; samt slutligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
