- Project Runeberg -  Efterlemnade dikter /
120

(1890) [MARC] Author: Edvard Fredin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

120

Jag förde krig mot alla... Deras kval

blef mig till njutning, dessa arma dårar ...

Jag frossade af jämmer och af tårar,

och blodet svallade kring min sandal.

Och nu... Jag vämjes ... Trött till själ och sinn’,

jag i det tomma intet stirrar in.»

De sista orden bort. i hviskning gledo,
och stämman i en rossling hest försvann,
krampryckningar hans bleka drag förvredo,
och kallsvett strömmande från ännet rann...
Då trädde Makro fram: »Vill du befalla,
att till ditt läger jag får Cajus kalla,
din frände, härskare, Caligula?
Ty du är farligt sjuk...»

Den andre: »Ha!
Du orm, på dig förbannelse må falla!
Hvad rör dig Cajus? Tror du, att hans dag
är inne redan? Cajus är som alla,
en narr, en skurk och ej en man, som jag.
Och vore han det ock... Ack, fåfäng möda!
Om han med blod än skulle världen göda,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:21:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fedikter/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free