Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oxenstierna synnerligen väl af den olyckliga pfalzisk a
konungafamilj en, som sedan många år tillbaka varit bosatt i Haag.
Då han i slutet af mars, efter tre månaders vistelse i Leyden,
flyttade till Haag, blef han en daglig gäst vid dess hof.
Af ven af husen Nassau och Oranien omfattades han med
den största välvilja, och han bodde i Haag i det ståtliga
palats, numera Haags museum, som prins Mauritz af Nassau
nyligen låtit åt sig uppbygga. Erik Oxenstierna skrifver
. härom själf till sin far: »Här i Haag har jag allestädes väl
varit fägnad. Prinsen af Oranien efterlät mig andre dagen,
sedan jag hit kom, att jag uti hans egen kammar måtté
kyssa hans händer. Sedan har jag som oftast varit i hans
förmak och två gånger vid bemälte prinsens taffel. Prinsessan
af Oranien uppvaktade jag dagen därefter och sedan
åtskil-lige gångor. Hon temoignerade särdeles, att hon ett stort
contentement hade haft, det hon min k. h. fader här sett
hade.»
I Haag idkades inga andra studier än de för den blif.
vande statsmannen icke ovigtiga, hvilka idkas vid de förnämas
fester, i samtal med residenter och ministrar samt vid
öfver-varandet af offentliga förhandlingar. Äfven besöktes prins
Fredrik Henriks af Oranien läger och flere fästningar samt
gjordes utflykter till norra Holland och Zeeland.15
Efter att hafva uppehållit sig ett par månader i Haag,
lemnade Erik Oxenstierna Holland i slutet af juli 1644 och
for öfver Rotterdam till Vliessingen, hvarifrån vägen togs
öfver hafvet till Calais. Därifrån besökte han incognito lägret
vid Gravelines, där han blef åsyna vittne till spaniorernas
ståtliga uttåg, sedan staden fallit i fransmännens händer. Ifrån
Calais fortsattes resan med posten till Paris. Hans följe bestod
nu endast af Durel och en page. Uppehållet i Paris var helt
kort, och endast några få förtrogna visste, att han anländt
dit. Det ansågs både säkrast och billigast, att den italienska
resan påskyndades, innan det blef alltför bekant, att den
svenske rikskanslärens son var ute och reste. Det var
nämligen vid denna tid ej säkert för förnäme svenskar att
färdas i Italien. Då Magnus Gabriel de la Gardie skulle
företaga en resa dit, år 1643, erhöll han af sin fader
förmaningar att iakttaga den största försigtighet, att anlägga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
