Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
peruk på sig och sina tjenare, o. s. v. Erik Oxenstierna var
dock angelägen om att få företaga denna resa och hade
sär-skildt utbedt sig rikskanslärens tillstånd. »Jag måste väl
bekänna», skrifver han den 8 febr. 1644 från Leyden, »mig så
högt hafva hört berömmas det landskapet för träffelige
bygg-ningar, åtskilliga antikviteter och sköna väl ordinerade politier,
att jag däraf en stor lägenhet har fått det att igenom resa
och bese. Här i landet bo många, som där en lång tid hafva
tillhållit, de, som förutan det förr sagde berömmande, säga
ringa fara uti Italien vara emot gemene sagan». Tillåtelsen
hade erhållits, och åtföljd af Durel samt två kamrater från
Upsala, Karl och Gustaf Soop, Mathias Soops söner, anträdde
Erik Oxenstierna i augusti sin resa till Italien. Vägen togs
öfver Fontainebleau, Orleans och Nantes till Bordeaux, dit
han anlände i början af september. Sedan fortsattes vägen
öfver Toulouse, Narbonne och Perpignan genom Langued’oc,
Orange och Avignon till Marseille.16
Endast undantagsvis gåfvo sextonhundratalets människor
sina känslor och sin subjektiva uppfattning ett uttryck i
skrift, och för naturen och de nationella egendomligheterna
var sinnet sällan vaket. Däremot skaffade sig den resande
en noggrann kännedom om landets minnesmärken och om
dess författningar.
Erik Oxenstierna är i detta fall helt och hållet ett barn
af sin tid. Hans bref hem till fadern äro karga på
resein-tryck, och hans dagbok, som i en kopia ännu delvis finnes i
behåll, är rik på noggranna beskrifningar öfver byggnader,
lem-nar upplysningar om samhällsinrättningar och historiska
uppgifter, men innehåller högst få anmärkningar eller reflexioner.
I Marseille tyckes dock ynglingen från Norden hafva häpnat
öfver Söderns härliga natur. Han gör i ett bref till fadern
anmärkning öfver den rika växtligheten och det goda vinet,
en anmärkning, som säkerligen skulle motsvaras i våra
dagars resebref af sidor med känsloutgj ut eiser och
naturbe-skrifningar.
I början af oktober 1644 fortsattes färden till Genua,
hvars omgifvande höjder påminna honom om Södermalms berg
vid Stockholm, och hvars märkvärdigheter noga besågos.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
