- Project Runeberg -  Erik Oxenstierna. Biografisk studie /
44

(1889) [MARC] Author: Ellen Fries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

de personer, som utgjorde själfva kärnpunkten i den
opposition, som bildade sig mot Axel Oxenstierna. 11

, Gustaf Adolfs planer angående pfalzgrefven och hans
familj hafva oaktadt alla undersökningar förblifvit höljda i
dunkel. A ena sidan gaf han åt Johan Kasimir flere
förtroendeuppdrag, å den andra är det osäkert, om han önskade,
att tronföljden skulle tillfalla Johan Kasimirs barn, och det är
egendomligt, att han i detta fall icke gjorde några
bestämmelser. Förmyndarstyrelsen ansåg emellertid för rådligast, att
Johan Kasimir hölls så mycket som möjligt aflägsnad från
hvarje inflytande, och Axel Oxenstierna intog alltid i denna
fråga en fast hållning. Pfalzgrefven å sin sida hade planer,
hvilka voro skarpt motsatta förmyndarstyrelsens önskningar.
Hans furstendöme i Tyskland hade aldrig varit stort, genom
det trettioåriga kriget hade det ytterligare kringskurits. Han
kunde således ej annat än sträfva efter att konsolidera sin
familjs anseende i sin gemåls fädernesland genom ärftliga
förläningar eller ännu hällre genom att få sina barns
arfsan-språk på kronan erkända eller slutligen allra hälst genom att
få sin son förmäld med Sveriges drottning. De fleste af dessa
förhoppningar gingo dock om intet genom förmyndarstyrelsens
åtgärder. Denna hade dock ej i sitt motstånd mot pfalziska
huset varit enhällig, om den också ej i denna fråga delade
sig i tvänne skarpt skilda läger. Johan Skytte, Karl
Gyllen-hjelm och Per Brahe hade stått pfalzgrefven närmare än
hvad den Oxenstiernska slägten gjort, och Gyllenhjelm hade
till och med erkänt det pfalzgrefliga husets arfsrätt till tronen
enligt Norrköpings successionsordning. Denna rådets
splittring under förmyndarstyrelsen i förhållande till Johan Kasimir
utgör liksom förspelet till det motstånd mot Axel Oxenstierna,
som uppstod under året 1646, om ock de handlande personerna
ej äro alldeles de samma som för fjorton år tillbaka i tiden.

Johan Kasimir hade dock under de förflutna åren
erhållit flere vedermälen af Axel Oxenstiernas och de styrandes
aktning för honom och hans familj. Hans gemål, Katarina,
sattes att uppfostra den unga drottningen, Axel Oxenstierna
tog själf reda på Karl Gustafs undervisning och visade
honom vid mer än ett tillfälle det undseende och den vördnad,
som han ansåg sig skyldig en fursteson, t. ex. vid besöket i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:23:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/feerikox/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free