Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
landträtten af 1650 rätt till revision ej erkändes utan endast
till en supplikation, hvarigenom parterna kunde erhålla
upp-skof till nästa »Gerichtstag» för att anskaffa nya vittnen.
Oaktadt det anseende, som »Oberlandgericht» åtnjöt inom
Estland, tyckes den, att döma af riksregistraturet,
understundom gjort sig skyldig till dröjsmål, veld och vrångt förfarande.
Under Erik Oxenstiernas tid förekommo dock färre klagomål
än under den förflutna tiden, till följd af större lagbundenhet
vid ärendenas behandling.
Såväl vid »Oberlandgericht», som vid densamma
underordnade domstolar dömdes ej efter svensk lag. Tysk-danska
rättssedvänjor, samlade af konung Erik Menved år 1315, (den
s. k. Valdemarisk-Erikska landträtten) användes under hela
medeltiden. De omredigerades genom de harrisk-wieriske
landtrådens försorg och utgåfvos ånyo år 1546, hvilken nya
samling erhöll namn af röda boken. En andra revision egde
rum år 1597 eller 1598 genom den berömde rätt slärde Moritz
Brandis försorg. Emellertid tillkommo under
sextonhundratalet nya förordningar, och man började dessutom mer och
mer använda romersk samt saxisk rätt. Karl IX lär ock
hafva försökt få svensk rätt införd, men det var antagligen v
endast undantagsvis, som man vid dessa domstolar nyttjade
densamma. De gamla estländska lagarne behöfde emellertid
mycket väl en ytterligare omarbetning. Genast vid sin
ankomst till Estland sökte för den skull Erik Oxenstierna att
förmå landtrådet till en dylik. Han var äfven betänkt på att
få den svenska rätten använd vid de estländska domstolame,
men blef i detta fall som i många andra uppmanad af sin
fader att gå forsigtigt till väga. »Så misshagar mig fuller
intet din intention, och så mycket du utan desaffection och
suspicion kant, gör du väl, att du därhän dirigerar dine con-
silia, men gack ock därmed juste cum prudentia––––må du
ex occasione draga också vår svenska lag och stadgar in och
vänja dem därvid, icke såsom per coactionem utan per
horta-tum och admonitionem», skrifver han till sin sonden 17 dec.
1646. Någon nämnvärd framgång tyckas dock dessa
bemödanden ej haft, men däremot funno hans förmaningar om en
revision af Estlands privilegier och rätter villiga öron hos
landtrådet, och redan år 1648 tog denna sin början. Åran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
