Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ven på en direkt handel med guld och elfenben mellan
Afrika och Sverige var man betänkt. Man var därför
angelägen såväl om spaniorerna8 vänskap som äfven om
portugisernas för att kunna få handla i deras kolonier, enär dessa
folk innehade områden i Afrika. De sågo ej häller i Sverige
någon farlig konkurrent.
Företagets mäktige fiender utgjordes däremot af
engelsmännen, hvilka ej ville hafva några nya medtäflare om handeln
på Afrika och hvilkas missnöje ej minskades därigenom att
några holländare voro participanter i det svenska afrikanska
kompaniet. Sedan kriget mellan England och Holland
utbrutit, och engelsmännen ansågo sig kunna under allahand a
förevändningar uppbringa svenska fartyg, var det först och
främst de fartyg, som tillhörde Guineakompaniet, hvilka
blefvo föremål för Englands kaperier. När slutligen de två,
med dyrbar laddning försedda skeppen, Kristina och
Norrköping, blifvit tagna, ansåg sig svenska regeringen
förpligti-gad att i en skrifvelse till parlamentet protestera mot
Englands handlingssätt samt kräfva upprättelse. Skrifvelsen
framkallade dock intet omslag i engelsmännens sätt att gå tillväga,
utan i stället togos ytterligare fyra fartyg, som tillhörde
Guineakompaniet, och kvarhöllos, under det att fartyg, som voro
hemma i hansestäderna, frigåfvos. För de olika svenska
kommissarierna, som afgingo till England under denna tid,
utgör häfdandet af Guineakompaniets rättigheter en af de
väsendtligare angelägenheterna och den af dem, som å
engelsmännens sida mötte det största motståndet. Äfven med
Whitelocke, vid hans ambassad i Sverige, underhandlades
härom. Erik Oxenstierna, som förde underhandlingarne 1
samråd med sin fader, var mån om kompaniets bästa och
lyckades verkligen att den 8 maj 1654 afsluta en särskild traktat
med Whitelocke angående Guineakompaniet, hvilken traktat
ratificerades af Cromwell den 30 juli s. å. och tillförsäkrade
Guineakompaniet rätt att anlägga koloni på Ofre Guinea
samt att drifva handel därstädes. På grund af den större
trygghet, som genom nämnda traktat erhållits, beslöt
kompaniet att genom ny aktieteckning öka sitt rörelsekapital.
Ett reglemente uppsattes, och nya teckningar gjordes. Man
hade visserligen ännu ej lyckats erhålla någon utdelning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
