- Project Runeberg -  Erik Oxenstierna. Biografisk studie /
137

(1889) [MARC] Author: Ellen Fries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

men man skulle ej behöfva anse de utgifna kapitalen
fruktlösa, om man blott fortsatte på den inslagna vägen samt
iakttog nödig omtanke och försigtighet vid bolagsreglornas
uppställande. Det nya reglementet vittnade också om klokhet
och omtanke. Främst på listan bland de nya bolagsmännen
stod Erik Oxenstierna, som antecknat sig för 6,000 rdr. Till
följd af denna utvidgning erhöll kompaniet förnyade
privilegier af Karl Gustaf i juli 1655. 28

Det tredje större kompaniet, tjäruhandehkompaniet,
grund-lagdt 1648, vaT utsatt för stort missnöje inom Sverige.
Sär-skildt ansågo sig de finska städerna blifva lidande genom
detsamma, och vidlyftiga underhandlingar fördes i denna
fråga inför handelskollegium. Kompaniet upphäfdes ej, men
Oxenstierna föreslog i juli 1654, att privilegierna skulle
ändras till städernas fördel. 29

Under dessa år framkastades också frågan om att bilda
andra kompanier, men man stannade oftast vid blotta
förslag. Så ville kommersekollegium, att den koppar, som
utskeppades, skulle öfverlemnas till ett kompani, men några
åtgärder i detta syfte vidtogos ej. Ett bergfiskekoinpani
erhöll likväl privilegier den 4 mars 1652. Allt mera gjorde
sig inom kollegiet den åsigten gällande, att privilegier för
kompanier skulle endast gifvas med stor varsamhet, då alla
handelsmonopol voro mer eller mindre skadliga. Därför
tvekade kollegiet att bifalla en anhållan från några personer
att få sammansluta sig för att handla på Norge, samt afslog
en annan anhållan om monopol på franska vinhandeln. 30

Kommersekollegiet sökte också att inom industrien så
mycket som möjligt inskränka det fördärfliga
monopolsystemet och endast använda det vid ett eller annat fall.
Meleher Jung nekades monopol på fabrikation af kimrök,
hvarvid man anförde, att det monopol på glasvaror, hvilket
han förut erhållit, hade för landet varit långt ifrån nyttigt.
En viss Rennekamp i Riga begärde monopol på
klädesfärge-rier, men det vägrades honom. 31

Märkligast af de under denna tid utfärdade privilegierna
voro tvifvelsutan de som gåfvos åt grundläggaren af
manufakturverken vid Eskilstuna, Reinhold Rademacher von Zittern.
Denne begärde, antagligen år 1651, att i riket få införa järn-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:23:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/feerikox/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free