Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
manufakturer. Kommersekollegium liksom Kongl. Majestät,
h vilka ärendet föredrogs, önskade att erhålla närmare
kännedom om de privilegier, som Rademacher skulle fordra, men
sade sig »desseinen fast adprobera» och lofvade att
understödja företaget med all kunglig gunst, enligt en
kommersekollegiets skrifvelse af den 21 februari 1652 till
handels-direktorn Wejdenhaijn i Riga. Det är så vidt vi veta första
gången Rademacher omtalas i våra officiella handlingar.
Meningen synes då varit att anlägga manufakturfabriken i
Livland. Dagen då Rademacher erhöll de för detta företag äskade
privilegierna är ej med säkerhet känd, och
kommersekollegiets registratur lemnar i detta afseende ofullständiga
upplysningar. Han begär i nov. 1653 understöd för att anlägga
manufakturer på Gotland; det är äfven nu handelsdirektorn i
Livland, som får befallning att underhandla med honom
därom. Man ansåg likväl, att Rademacher hade för stora
fordringar, och förslaget förföll. Säkert är, att i ett bref af 13
juli 1654 omnämnas Rademachers privilegier för
järnmanufakturerna i Riga och Kerkholms skans med tillägg, att han
är skyldig att öfverföra dessa till Sverige. Kort förut hade
Rademacher tillträde i handelskollegium för att underhandla
om nämnda fabrik. i\ntagligen gåfvos privilegierna vid
denna tid (början af juli). Rademacher kom dock ej öfver
från Jiilich och Lech till Livland med sina smeder, inalles
50 personer, förr än på våren 1655. Endast med stor
svårighet tyckes han hafva kunnat föra denna »ädla klenod» med
sig, ty man ville ej i hembygden släppa arbetarne, utan
man fängslade dem till och med för att hindra deras afresa.
Tiden för fabrikens öfverflyttning till Sverige är ej häller
med visshet känd. I ett kungligt bref af den 22 juli 1654
erhåller Rademacher »vår tro undersåte och invånare i
Riga» tio kronans hemman i Södermanland, Eskilstuna län,
Arla och Torshälla socknar. Själf var Rademacher i
Stockholm för att söka öfverflytta fabriken till Eskilstuna under
året 1656. Han klagar då öfver de stora förluster han lidit
i Riga och öfversänder med sin slägtinge, Reinhold Port, till
Erik Oxenstierna, som nu var i Preussen, sina fordringar om
förbättrade privilegier och lofvar, att han skall, om dessa
bifallas, inom åtta eller nio år i Eskilstuna hafva tusen arbetare.32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
