Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förande. Denna uppfattning kunde dock ej göra sig gällande
i Danmark, utan alla de ofvan omnämnda faktorerna hindrade
under hela den följande tiden ett närmande mellan de
nordiska kronorna och gjorde Danmark vanmäktigt i sina
försök att understödja v. Beuningens underhandlingar i Sverige.7
Afven Frankrike var för v. Beuningen ett klent stöd,
ty detta lands inflytande vid svenska hofvet var ej så stort,
som det hade varit. Chanut var ej längre i Stockholm, i
stället hade Spanien i Antonio Pimentelli erhållit ett
sändebud, som hade lyckats, till och med i högre grad än Chanut,
vinna drottningens ynnest, hvilken tvifvelsutan i politiken
lät sig i hög grad bestämmas af sina personliga tycken. Så
aflägsnade sig också Sverige från den franska politiken.
Kristina kom härigenom att närma sig Axel Oxenstiernas
politik, som aldrig hade varit franskvänlig mer än hvad
nödvändigt var. Det var därföre förgäfves, som det franska
sändebudet Piques sökte understödja v. Beuningens underhandlingar
vid svenska hofvet.8
Under våren utrustade Sverige åtskilliga fartyg för att
skydda sin handel. Detta väckte ytterligare v. Beuningens oro.
Emellertid fortgick kriget mellan Generalstaterna och
England med oförminskad styrka. Sverige såg ej ogärna, att
de båda sjömakterna försvagade hvarandra, och hade
antagligen lika litet allvar med sina medlingsförslag som
benägenhet för en förnyad allians. Man visade dock v.
Beuningen all uppmärksamhet. Drottningen underhöll sig ofta med
honom och betygade alltid sin vänskap för Generalstatema,
och mellan hennes och rikskanslärens politik rådde i detta
afseende full öfverensstämmelse.
Med sommaren 1653 inträdde en stiltje i v. Beuningens
underhandlingar. Han fick trösta sig med betraktelser öfver den
svenska penningebristen, och äfven öfver alla de svårigheter,
som till följd däraf voro förknippade med utrustandet af en
svensk flotta. Han började ock inse, att svenskarne ej voro
att rubba ur sin neutrala ställning. De nederlag till sjös,
som Staterna under våren lidit och som framkallade
allvarliga fredsunderhandlingar mellan dessa och England, bidrogo
ej häller att gifva framgång åt v. Beuningens
underhandlingar med Sverige. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
