Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han kunde uttala sig öppenhjärtigt i denna fråga, säger
han sig hafva medlidande med de la Gardies »galenskap och
olycka», men han menar, att det hela visar, »huru incapabel
grefve Magnus är att draga lycka och olycka, och huru lätt
han är kommen däruti och snärjer sig allt mer och mer».
Äfven till pfalzgrefven skrifver han följande för hans
uppfattning betecknande ord: »Ar mig det ärendet i begynnelsen
endels otroligt och sällsynt förekommet, så att mig därut-.
innan en lång tid inte hafver rätta kunnat, förmodandes det
icke hafva så mycket uppå sig, att det icke skulle kunna
försonas genom grefve Magni discretion och forsigtige
com-portament, och för den skuld hafver jag hvarken med
skrif-velse eller eljes (velat) mängia mig däruti, såsom en sak den mig
hvarken af begynnelsen, förloppen eller orden hafver varit
kunnig och veterlig». Axel Oxenstierna var dock ledsen,
särskildt för fältherrens skull, och beklagade, att saken ej i
tid af grefven nedtystats, som varit lätt nog »alldenstund i
begynnelsen så mycket jag förstår», tillägger han, »föga hafver
varit annat än private imaginationer, som bättre hade tegats
och intet talts om». 4
Erik Oxenstierna beklädde, utom de ämbeten vi redan
förut omtalat, äfven allt sedan den 4 oktober 1652
rådsherre-värdigheten. Han deltog redan då i rådets förhandlingar, men
det är först från och med sommaren 1653, som hans namn
ofta återfinnes i rådsprotokollen, först och främst i
förhandlingar, som sammanhängde med hans åligganden som
generaldirektor, men äfven vid afgörandet af andra frågor, särskildt
af de talrika revisionsmål, som upptogo rådets tid, vid hvilka
senare tillfällen han understundom anförde såsom jämförande
exempel de rättsliga förhållandena i Estland. I ett vidlyftigt
mål emellan fru Brita Kurck och Herman Fleming angående
Penningbygårds igenlösning deltog Erik Oxenstierna såsom
part, i det han författade sin frändes, fru Britas, deduktion
i målet och sedermera försvarade densamma.
Anmärknings-värdt är det äfven, att han i rådet föreslog, att en ämbetsman
skulle tillsättas, för att å kronans vägnar öfvervaka
förordningars efterlefvande — ett ämbete som först långt senare
kom till stånd. Erik Oxenstiernas öfriga uppträdande i rådet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
