Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i onåd fallne svågern Magnus Gabriel de la Gardic utgjorde
föremål för samtidens undran och gissningar. Han dröjde
med att återkalla honom till hofvet hela sommaren och
hösten, men han erhöll detta oaktadt flere vedermälen af
sin kongliga svågers bevågenhet. Några ansågo orsaken
till Karl Gustafs försigtiga hållning emot grefve Magnus
vara en följd af Oxenstiernornas intriger, andra af hans
undseende för drottning Kristina. Egentliga orsaken synes
varit, att Karl Gustaf ogillade grefve Magnus’ uppförande,
sedan denne fallit i onåd.
Den nye konungen hvälfde genast vid anträdet till
styrelsen många planer i sitt sinne. Först af allt var han dock
betänkt på att konsolidera sin nya ställning såsom Sveriges
arfkonung genom att ingå en giftermålsforbindelse.
Drottning Kristina hade redan under flere år yrkat på att Karl
Gustaf skulle förmäla sig. Hon hade gifvit flere olika
förslag, däribland redan 1651 på de holsteinska prinsessorna.
Karl Gustaf hade hört sig för om deras egenskaper och
be-slutit att anhålla om den yngre systerns, Hedvig Eleonoras
hand. För att knyta själfva förbindelsen, uppgöra
gifter-målskontraktet och till Sverige öfverföra prinsessan utsågs
Erik Oxenstierna, hvarigenom Karl Gustaf gaf ett bevis på
det förtroende och den vänskap han hyste för Oxenstiernorna.
Emellertid blef grefve Eriks resa något fördröjd. Axel
Oxenstiernas helsa hade sedan flere år tillbaka varit svårt
angripen. Yid den sista riksdagen synes han hafva
öfver-ansträngt sig. Han fortsatte dock oförtrutet att arbeta.
Den 25 juli var han på Bergshammar och 6krifver därifrån
till sin son Erik ett bref, i hvilket han ännu visar
oförminskad kraft. Han önskar nämligen att närmare få
underrätta sonen om Tysklands inre politiska förhållanden. Den
12 augusti erhöll han dock under ett samtal med konungen
en häftig feber, och redan den 28 augusti hade denne
kraftfulle ande slutat sin lifsgärning.9
Den gamle synes önskat att hafva sin sons framtida
ställning klar, innan han skildes hädan. Att han önskade få
honom till efterträdare i sitt ämbete, var ingen hemlighet.
Kristina hade dessutom troligen redan härtill gifvit sitt löfte.
Erik Oxenstierna hade visserligen ej innehaft någon befattning i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
